O poliţistă din România a plecat să fie studentă în Suedia.”Am realizat că diplomele nu valorează nimic pe piaţa muncii din România”

Silvia Petru a lăsat meseria de poliţistă din România pentru a se înscrie la studii în Suedia. Visul ei este să îmbrace din nou uniforma dar admite că nu s-ar mai întoarce
More | Mai mult »

Suedia le întoarce spatele refugiaţilor: Ce au decis autorităţile

Parlamentul suedez a adoptat reguli mai stricte pentru solicitanţii de azil, inclusiv neacordarea de reşedinţă permanentă tuturor persoanelor care beneficiază de statut de refugiat în ţara scandinavă, relatează DPA. Proiectul de lege
More | Mai mult »

Grevă a piloților de la SAS, mii de pasageri blocați

Circa 400 de piloți ai companiei aeriene scandinave SAS au intrat în grevă vineri pentru a cere salarii mai mari și condiții de muncă mai bune, provocând anularea zborurilor interne și europene
More | Mai mult »

Descarcati gratuit din Google Play store aplicatia Comati PSG pentru mobil

Cu peste 10 ani de experienta, oferim transport in cele mai bune conditii in Germania, Scandinavia si Cehia. Suntem mai rapizi decat concurentii nostrii din Romania iar transferul cu microbuzele noastre se
More | Mai mult »

Huzurul parlamentarului român în oglinda transparenţei suedeze

Luxul, opulenţa şi risipa de bani pentru confortul unui parlamentar român este de neconceput în Suedia, stat care are monarhie constituţională. Din 1971, Parlamentul ţării este unicameral şi are 349 de membri,
More | Mai mult »

Adrian Pop, decorat în Suedia!

Moment important în cariera de antrenor a sătmăreanului Adrian Pop. Stabilit de 12 ani în Suedia unde acum antrenează chiar două spadasine de lot național, fostul echipier al CS Satu Mare a
More | Mai mult »

în presa suedeza despre Varanu’ Voiculescu, Gigi Oierul si cartile scrise de borfasii Romaniei la pîrnaie

Slutforskat för rumänska fångar efter bokflod Dömda brottslingar i Rumäniens fängelser skrev 340 ”vetenskapliga” böcker under 2015. Anledningen: en kontroversiell lag gav dem 30 dagars strafflindring per publicerat verk. Men nu stoppas
More | Mai mult »

Mircea Cărtărescu în cel mai mare cotidian din Suedia „Constiinta româneasca este fara de speranta”

Svenska Dagbladet  „Mircea Cărtărescu, unul din cei mai mari scriitori din Romania si o voce importantă în dezbaterea publică, a vizitat Suedia. Într-un interviu cu Svenska Dagbladet, scriitorul vorbește despre o națiune
More | Mai mult »

Suedia a restabilit controalele la frontiera sa de sud, pentru prima dată de la aderarea la Uniunea Europeană

Suedia a restabilit, joi, controalele la frontiera de sud, pe unde intră zilnic sute de imigranţi care încearcă să-şi găsească un viitor în regatul scandinav, depăşit deja de afluxul masiv de imigranţi.
More | Mai mult »

O erupție solară a perturbat traficul aerian în Suedia

O erupție solară a scos miercuri din funcțiune pentru scurt timp radarele aeroporturilor din sudul Suediei, fapt ce a determinat întârzieri importante ale curselor aeriene, relatează AFP. ‘În jurul orei 15:45 (14:45)
More | Mai mult »

Rumäner sörjer de döda

Tre dagars landssorg har utlysts efter fredagens brand. – Folk letar efter sina vänner på sjukhusens listor, för att få veta att de inte är döda, säger Nana Håkansson. Livet i storstaden Bukarest
More | Mai mult »

Imigrantii, dezamagiti si „prea speriati” sa traiasca in padurile din Suedia

Ajuns in Suedia, sirianul Abdullah Waez visa la o noua viata, dar acum, ajuns in tara scandinava si inconjurat de o padure intunecata si rece, se arata speriat si spune ca nu
More | Mai mult »

Banca Suediei mentine dobanda in teritoriu negativ si extinde achizitiile de bonduri la 200 miliarde coroane

Banca Centrala a Suediei (Riksbank) a mentinut miercuri dobanda de politica monetara in teritoriu negativ, la – 0,35%, si a extins programul sau de achizitii de obligatiuni guvernamentale, pentru a patra oara
More | Mai mult »

Povestea unei românce în Suedia – Acum 2 an si 7 luni am inceput o noua viata în regiunea Göteborg…

O tara noua, o limba noua, oameni noi cu obiceiuri, culturi diferite, sisteme diferite, o noua casnicie…o noua viata… Am lasat totul in urma: familia, fiul, mama, sora, rudele, prietenii, serviciul, tara
More | Mai mult »

Alice Teodorescu: Stor fattigdom problemet i Rumänien

Vad tänker du på när du hör ”Rumänien”? Den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceausescu, som störtade landet i misär? TV-bilderna föreställandes undernärda, apatiska barnhemsbarn och ungdomar som sniffade lim i kloakerna? Romerna utanför
More | Mai mult »

Incognito printre cerșetorii romi din Suedia! Chiar și în lipsa interlopilor care să le ia banii, cei care stau cu mâna întinsă în Suedia abia supraviețuiesc

Un experiment inedit al reporterilor ziarului Libertatea, împreună cu jurnaliştii de la cel mai important cotidian suedez, Expressen, scoate la iveală adevărul în ceea ce priveşte viaţa romilor din ţara noastră, cantonaţi
More | Mai mult »

[Asculta reportajul la Radio Sverige ? ] Doi suedezi vor lansa în curînd ziarul gratuit al oamenilor strazii , cersetorilor si rromilor din Romania

Romsk gatutidning startas upp i Rumänien. Efter att ha drivit tidningen Faktum länge ska Aaron Israelson tillsammans med journalisten Nana Håkansson starta upp en tidning i Rumänien. Aaron Israelson och Nana Håkansson ska
More | Mai mult »

GRENADA gasita langa un centru ISLAMIC din Suedia

Politia din orasul suedez Landskrona a intrat in alarma, dupa ce marti dimineata, in apropierea centrului islamic din localitate, a fost gasit un obiect „asemanator unei grenade”. Politia a inconjurat zona si a
More | Mai mult »

De la cersit pe strazile din orasul suedez LINKÖPING, la împletit de cosuri în satul Pauleasca, Romania. Suedezii i-au ajutat sa se reintegreze. Cosurile sînt aduse si vîndute în Suedia de organizatii umanitare

Nu får tiggarna jobb där hemma. LINKÖPING För ett år sedan tiggde Angela och Constantin på Linköpings gator. Nu har de fått arbete som korgflätare i sin hemby, och i dag börjar
More | Mai mult »

O suedeza din Mariefred, le-a dat de munca lui Elena si Nicolai Tudor, doi cersetori din Romania. La curățenie, vopsit și zugravit în pitorescul orașel din Suedia

I dag jobbar Elena och Nicolai Tudor med städning och målning. ”De dagar det inte finns jobb har vi ett stånd vid torget där romerna kan sälja hantverk och annat”, berättar Anna
More | Mai mult »

Un eveniment cultural de exceptie. N(AUM) la Stockholm, de Ziua Limbii Române

Spectacolul N(AUM) este prezentat la Stockholm cu sprijinul Guvernului României, Institutului Cultural Român şi Ambasadei Române în Regatul Suediei. Pentru a aniversa Ziua Limbii Române şi pentru a marca centenarul Gellu Naum,
More | Mai mult »

 

Öppet brev från en rumänsk hjälparbetare i Sverige

luiza-och-familj-i-nya-huset3-e1453983527497

Luiza Stanescu, som jobbar och bor i Sverige, har skrivit ett öppet brev till alla rumänska medborgare, publicerat i några onlinetidningar. Anledningen till detta var att hon hade fått nog av alla negativa reaktioner när hon diskuterade kring romer och diskrimineringen visavi denna folkgrupp i Rumänien. Med sitt brev försökte hon förklara hur hon har upplevt sitt arbete med EU-migranter i Sverige och uppmuntra till en mer human inställning gentemot romerna i Rumänien. Hon fick massor av negativa rumänska reaktioner när hon skrev om detta, men också några svar som stödde hennes sak. Poängen med brevet när det publicerades i Rumänen var att vara en del i kampen för attitydförändring hos den del av den rumänska befolkningen som är negativt inställd till romer. Det handlar om att få fler som kämpar för romernas rättigheter och färre som är emot. Luiza vill också låta svenska läsare ta del av brevet för att belysa några av de svårigheter romerna som kommer hit möter hemma och anledningarna att de kommer hit. Hon poängterar att meningen med brevet inte är att säga att Rumänien är dålig och Sverige är bra – utan att Rumänien går genom förändringar just nu som Sverige har gjort för 50 år sen och som tog lång tid att göra. För att uppnå en verklig förändring för romer med rumänskt medborgarskap måste vi arbeta både här i Sverige och på plats i Rumänien. Nedan följer den svenska översättningen.

Jag vill också ha ett Rumänien ”som är som utomlands!”

Och när jag säger detta menar jag inte bara högre löner, pension för alla, ett utbildningssystem som förbereder oss för livet och ett hälsosystem som hjälper folk att må bättre i stället för att döda dem. Jag tänker inte heller bara på korruptionens rotröta som förvisso också måste försvinna. Jag vill också att vi slutar låta etnicitet eller position i samhället bestämma en människas värde. För att kalla saker vid sitt rätta namn: jag vill att hatet mot romer försvinner och att vi slutar vara ett rasistiskt land.

luiza-och-familj-i-nya-huset3-e1453983527497

Det finns mellan 1,2 och 1,4 miljoner romer i Rumänien. Räknar man in barn som har en romsk och en etnisk rumänsk förälder finns över 2 miljoner romer i Rumänien. Räknar man på alla romer som någon gång fått barn med en etnisk rumän har 80 procent av alla rumäner romskt påbrå. Källa: The Policy Center for Roma and Minorities och Caritas.

Trots dessa siffror, så verkar vissa rumäner väldigt upptagna av att världen skall förstå att det är en knivskarp skillnad mellan rom och rumän. Man vägrar även att använda ordet ”rom”, som anses vara en språklig uppfinning gjord endast för att förödmjuka den rumänska själen. Vi ropar högt: zigenare, inte rom! Det ligger för nära ordet “rumänsk”. Och det vill vi inte höra.

Det finns flera anledningar till varför vi borde använda ordet rom, som på romani chib heter ”roma” och som betyder ”en människa”, ”en person”. I våra ordböcker brukade exempelvis definitionen av ordet zigenare vara att det är ”en person med ett elakt beteende.” Ordet zigenare har en nedsättande klang och stigmatiserar en hel folkgrupp. Bara detta är skäl nog till att var och en av oss börjar använda rätt ord.

Det är inte bara vi som måste genomgå denna förändring. Även landet jag bor i nu, Sverige, har genomgått en hel revolution för att det skall bli möjligt att säga att romerna blivit integrerade i samhället, med samma rättigheter som alla svenska medborgare. Mellan 1914 och 1953 var det förbjudet för romer att resa till Sverige. Först efter 1959 kunde barnen börja gå i skolan. Genom aktivism för mänskliga rättigheter har saker och ting förändrats. Idag är det politiskt inkorrekt att säga zigenare och det finns inte många kvar som gör det. Jag är övertygad om att samma förändring är möjlig i Rumänien också.
Vem är jag? Mitt namn är Luiza Stanescu och jag jobbar som skådespelerska. Jag har studerat teater, först i Rumänien och sedan i Sverige, landet jag bott i under drygt fyra år. Förutom teater jobbar jag med olika organisationer som försöker dechiffrera och hitta lösningar på frågan om EU-migranternas svåra situation, problemet att människor ser sig tvungna att komma till Sverige för att tigga. I denna grupp finns också många rumäner. Ja, jag säger inte romer eftersom vi måste förstå att, oavsett vilken etnisk grupp de tillhör, så är de alla rumänska medborgare.
Vi måste få detta klart för oss: på gatan återfinns inte bara etniska romer, utan också rumäner– den viktigaste regeln och den minsta gemensamma nämnaren för denna grupp är att fattigdom tvingar dem att sträcka ut handen i hopp om allmosor.

Jag är också rumänsk, född och uppvuxen i Rumänien. Det tog mig flera år och många nya berättelser för att bli av med mentaliteten att ”om du är stygg, så ger jag dig till zigenare.” (Detta uttryck används ofta av vuxna rumäner i uppfostringssyfte.) Jag har hört detta otaliga gånger som barn av vuxna runt mig. Jag var aldrig bitter mot romer men jag kan inte heller minnas att jag gjorde några vidare ansträngningar för att hjälpa dem. Ganska många runt omkring mig i Rumänien skriker antingen så högt de kan att de hatar zigenare eller så är de helt likgiltiga – man blundar och väntar på att problemet ska försvinna av sig självt. Det kommer inte att försvinna av sig självt.

Jag själv började att jobba med en organisation som hjälper hemlösa EU-migranter på grund av en önskan att hitta svar på egna frågor. Jag var inledningsvis full av fördomar och rädslor, såsom många från Rumänien säkert skulle vara. Min arbetsplats var kvinnornas avdelning. Där fanns duschar, tvättmaskiner, mat, kläder – det allra nödvändigaste för minimal komfort. Men jag ville också vägleda dem kring vilka steg de kan ta för att integrera sig i det svenska samhället.

Jag började helt fel: jag började tala om meritförteckningar, hur man söker jobb och om svenska språkkurser. Men dessa kvinnor kunde inte ens skriva och läsa. Så jag såg ett behov av en skräddarsydd språkkurs, speciellt för dem. De fick börja med att lära sig läsa och skriva på sitt eget språk och därefter kunde jag lära dem att tala lite svenska. Detta var ett initiativ som välkomnades av vänner från Sverige men som inte blev så uppskattat av vänner från Rumänien. Kursen gick dock bra och tjejerna kom fulla av nyfikenhet på både det rumänska och det svenska språket.

En del upplevelser glömmer jag aldrig. Att se en femtioårig kvinna komma med sin hemläxa gjord nästa dag eftersom hon vill att hennes barnbarn slutar skratta åt henne för att hon inte kan läsa, det är en stor sak. Att en kvinna stoppade mig utanför ICA när jag skulle gå in för att köpa mjölk, därför att hon behövde hjälp med sin hemläxa, det var också en stor sak för mig. Och deras attityd var generellt motsatsen till vad som förväntades av dem. Jag förstod under de månader jag arbetade med dessa kvinnor att problemet inte är att de inte VILL utbilda sig, problemet är att de inte får chansen.

Ofta hör jag argument som: ”Det är deras eget fel att de befinner sig i den här situationen, varför skickar de inte sina barn till skolan?” Jag minns från min egen barndom att mina föräldrar fick kämpa hårt för att min bror och jag skulle få en bra utbildning. Skolmaterial, kläder, mat, resor – allting kostar och hur skall en familj utan inkomst ha råd med allt detta? När det helt enkelt inte finns några inkomstkällor förutom svartarbete eller skrotinsamling i försäljningssyfte. Vägen till utbildning är lång och mödosam och många får inte det stöd de behöver och har rätt till.

Vilket leder mig till min nästa punkt. Många av tiggarna jag träffade på gatan kom till Sverige just för att försöka bygga en bättre framtid för sina barn genom att använda pengarna de tigger ihop till att betala för barnens skolgång. Låt oss tala klarspråk: ingen tigger för nöjes skull. Jag har sett människor, genomfrusna av den skandinaviska iskylan, som inte rör sig ur fläcken på en hel dag för att kunna tigga ihop en dagsinkomst på cirka etthundra kronor. Varför? För att denna summa fortfarande är mer än de kan tjäna hemma i Rumänien.
I studier har 51% av de tillfrågade romska familjerna svarat att de är hungriga minst 1-2 dagar per år. 20% lider av hunger 1-2 dagar per månad och 15% lider av permanent hunger. Dessa människor svälter, de tar ödet i sina egna händer och förödmjukar sig i ett rikare land, med blicken i marken och med utsträckt hand. Nej, de är inte stolta över det. De gör inte det för att de är lata. De gör det för att de inte ser något annat alternativ. Studier som utförts i Rumänien visar att 78% av de tillfrågade romerna svarar att mänskliga rättigheter för dem betyder att kunna ”hitta ett jobb”. 77% svarar ”brist på hunger” och 68% sade att det är ”möjlighet att utbilda barnen.” Varje dag ser jag hur dessa människor vill bryta den onda cirkeln av fattigdom som går i arv genom generationer, men de blir bemöta av rasism och likgiltighet.

Varje gång jag initierar ett projekt som är tänkt just för utsatta romer så får jag massor av negativa reaktioner från Rumänien. Jag får som råd att låta bli och istället fokusera på ”oss” och inte på zigenarna, eftersom de inte är människor. Jag får förklarat för mig att jag borde skämmas över att låta mitt namn knytas an till denna fråga. Att jag måste förstå att dessa människor inte har någon chans och att jag slösar bort min tid. Det har blivit så lätt, nästan reflexmässigt, för många rumäner att förolämpa hela den romska befolkningsgruppen och säga att man vill inte förknippas med dem. Men varför frågar vi oss aldrig hur situationen uppkommit? Varför läser vi inte i våra historieböcker om de 500 år av slaveri romerna blev utsatta för i vårt land? Varför är det alltid bara ”deras eget fel”?

Jag vill att vi vaknar upp från detta allmänna hat. Jag vill att vi åter börjar se individerna i vår egen närhet och slutar att rubricera människor som ett problem. Jag vill att vi förstår att det inte finns en enda allmän regel när det gäller människor och att ras och etnicitet inte styr dina handlingar i livet. Ras och etnicitet dikterar inte innehållet i din karaktär men du kan bli påverkad av fattigdom, brist på utbildning och förtvivlan. Jag vill att vi gräver djupare och ser varifrån dåliga beslut kommer. Jag vill att vi börjar ge människor en chans.

Om jag har förstått något under de senaste åren så är det att ansträngningarna också måste komma från ”icke-romer” och att vi måste börja med att ändra vår attityd mot dessa människor. Vi måste kämpa tillsammans, sida vid sida, för att höja levnadsstandarden för alla människor i Rumänien. Jag vill att varje medborgare i mitt land skall få samma chans i livet och att slumpen att födas i en rik eller fattig familj inte skall få avgöra om en person skall bli läkare eller tiggare. Jag tror att svaret ligger i att var och en av oss börjar göra någonting litet, varje dag. Det ligger inte bara på våra politiker. Jag tror på Rumänien och detta lands kapacitet till förändring och förbättring. Det har gått 27 år sedan revolutionen mot Ceausescus vanstyre och en del har faktiskt blivit ännu värre. Låt inte ytterligare 27 år passera som om ingenting har hänt. Vi vill ha ett land som är som utomlands och det innebär inte bara mer pengar. Det innebär också ökat samhällsansvar samt dessutom mänskliga rättigheter för alla medborgare i vårt land, oavsett etnisk tillhörighet.

Översättning och bearbetning av text: David Weiss & Luiza Stanescu

Bilden ovan visar Luiza tillsammans med Silvia och hennes barn i det nya hus Silvia och Catalin byggt för pengar de tjänat i Sverige. Nedan är deras tidigare hem i Rumänien.

http://foreningenhem.se/oppet-brev-fran-en-rumansk-hjalparbetare-i-sverige/

Comentarii

Comentarii

Lasă un răspuns

%d blogeri au apreciat: