Romanii sosesc in Suedia ca urmare a unor promisiuni desarte…

0
104

Paul Augustin Minzala, a plecat acum trei saptamani cu un autocar, din oraşul său natal ,  Brasov, România spre Suedia. Acum, el se afla intr-o sala de conferinte de la Byggettan în Solna. Este o seara de septembrie şi Paul se simte inselat si ii este foame….

Paul Augustin Minzala, împreună cu alti zeci de colegi romani au  ajuns la Byggettan în Stockholm….

"- Eram disperat povesteste el …"….

Byggettans ordförande Johan Lindholm tar fram telefonen och får till slut tag på den svenska byggherren, och plötsligt verkar det som att allt är löst.

– Det här är som i en film, fast värre, säger Paul Augustin Minzala.

För tre veckor hoppade han på en buss i hemstaden Brasov i Rumänien. Nu sitter han i en konferenssal hos Byggettan i Solna. Det är en kväll i september och han är lurad och hungrig.

Han, som heter Paul Augustin Minzala, har tillsammans med ett tiotal av sina rumänska arbetskompisar kommit till Byggettan i Stockholm.

De berättar sin historia om hur de kom till Sverige för att jobba. Om arbetslösheten som flåsar dem i nacken, och familjer att försörja.

– Jag var desperat, förklarar Paul Augustin Minzala.

Snabba ryck
Så kom ett erbjudande.

I Brasov finns ett bemanningsföretag som drivs av en rumän med svenskt pass.

– De behövs byggjobbare i Stockholm, förklarade företagaren.

Och snabbt skulle det gå. Det var ont om tid och bråttom, bråttom, bråttom. Männen som fick erbjudande om jobb ville veta mer om lönen, villkoren och arbetstiderna.

– Oroa er inte, försäkrade entreprenören.

Sex euro i timmen skulle de få i handen den första månaden, sa han. Inga avgifter skulle dras, de behövde bara betala bussresan och maten själva.

Och efter tre månader skulle lönen höjas till åtta euro i timmen.

Formalia
Men det där var bara formalia. De var ju du och bror med varandra och det enda som behövdes göras var att skriva namnteckningen på ett blankt papper….
http://www.lotidningen.se/?id_item=24522

Lasă un răspuns