VIDEO. Reportaj din Sundsvall, Suedia „Tigga är ett jobb för många rumäner” „Cersetoria este ca un job pentru multi români”

0
112

Flera av rumänerna som tigger på gatorna i Sundsvall har varit på drift i åratal. De har tidigare suttit med utsträckta händer i Frankrike, Grekland och Finland.

900

25-åriga trebarnsmamman Maria Domitro kan inte se hur hennes liv ska kunna förändras.

– Jag har för dålig skolgång. Att tigga är ett jobb för många rumäner, säger hon.

I förtältet står stora klädsäckar och plastpåsar fyllda med ris och andra basvaror. Trängseln inne i de slitna husvagnarna är påtaglig. I Maria Domitros husvagn bor sex personer och det syns att det läggs ner omsorg på att göra det hemtrevligt, även om medlen är små.

Innan Maria kom till Sverige för tre månader sedan hade hon försörjt sig på tiggeri både i hemlandet Rumänien och i Grekland.

– Det är ett väldigt hårt liv. Här har vi ingen el och inget vatten och nu börjar det bli kallt. I den här husvagnen bor sex personer. Vi hämtar vatten på Shell och jag lagar mat på ett gasolkök, säger hon.

Vid tiotiden på morgonen lämnar skåpbilarna husvagnslägret i Sundsvalls utkant. Några minuter senare slår sig 60-åriga Virginia Moldovan ner utanför Åhléns. Mitt emot henne sitter Daniel Aleman i sin rullstol. Daniels ena ben amputerades bort efter en trafikolycka 2004. Han hade en rullstol med sig när han kom till Sundsvall i augusti men hjulen var trasiga. Efter ett upprop på Facebook lyckades Bengt Persson på Slink in skaffa honom en ny.

Mariana Moldovan är i sin tur gift med Musca Trandafir som ST skrivit om tidigare och som nu är inne på sin tredje vinter i Sundsvall. Musca Trandafir brukar sitta utanför Vängåvan eller Ica Esplanad från tidig morgon till sent på eftermiddagen.

Även han bor numera i husvagnslägret. Och det är ett liv som flera av de romska tiggarna är vana vid sedan många år tillbaka.

I en artikel i den finska tidningen beskriver Daniel Aleman sina dagar i Helsingfors som allt tuffare. I ett annat reportage berättas det om när rumänernas läger rivs.

– Många tycks hata oss. Man har till och med spottat på mig, säger Daniel Aleman till tidningen.

Virginia Moldovan tycker att hon blir väl behandlad i Sverige.

– Här finns godhjärtade kristna människor. Folk är vänliga, säger hon.

Livet i Rumänien beskriver de som lika fattigt som förfärligt.

– Det finns inget arbete för oss, ingen socialhjälp och det är svårt med bostäder.

Virginia Moldovan, Daniel Aleman och Maria Domitro säger att de brukar få ihop ett par hundra svenska kronor var per dag.

– Vi skickar hem pengarna med hjälp av Western union eller Forex. Pengarna behövs till barnen. De går till mat, kläder och deras skolgång, säger Maria Domitro.

Ibland spekuleras det om huruvida tiggeriet i svenska städer är organiserat av ligor och att det rör sig om en form av slaveri.

– Det är helt fel. Vi har ingen maffia. Vi jobbar ihop familjevis och hjälper varandra för att överleva, säger Maria Domitro.

mai mult la :  http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/maria-25-jag-far-inget-vanligt-jobb

Lasă un răspuns